Quantcast
Channel: Boäng
Viewing all 142 articles
Browse latest View live

Varmbänken är startklar!

$
0
0

Nu äntligen har jag gjort första utplanteringen i varmbänken.

I år byggde vi den i växthuset, och jag trodde att det faktum att den låg inne i ett kanalplasthus skulle göra att den startade lättare. Men så blev inte fallet, det gick rätt trögt faktiskt. Tydligen erbjuder den halmbänk jag brukar bygga utomhus bättre förhållanden är en enkel träbänk i växthus. Säger en del om hur bra en halmbal isolerar (och samtidigt släpper in syre till processen).

Men nu är det stadig runt 25-30 C nere i bädden, så jag hoppas att det skall hålla i sig.

Jag förodlar alltid ett par brätt med bladgrönsaker till bänken. På så sätt hade jag färdiga plantor att sätta ut idag. För att vara på den säkra sidan sätter jag aldrig ut allt på en gång, ett brätt idag och ett om ett par dagar blir det. Sen gör jag direktsådder också, av rädisor, majrovor, dill och annat som är snabbgrott eller inte gillar omplantering.








Så här brukar halmbänken se ut när den är nyplanterad.










       

Nu är plantorna från första brättet uplanterade och skyddade med lite odlingsväv, för det skall bli kallt inatt. Hade bänken legat utomhus hade jag haft bänklock på den, men jag tänkte försöka klara det med väven här inne i växthuset.

Håll en tumme!









Om ett par veckor kan vi förhoppningsvis skörda härligt färska grönsaker.




En bok om att göra Skillnad.

$
0
0

Vill du lära dig allt om det korrekta radavståndet för morötter, vilka olika specialgödsel som finns för tomater eller vilka sorters gurka som bara fungerar i uppvärmt växthus skall du inte läsa Sara Bäckmos bok - Skillnadens trädgård, ett ekologiskt trädgårdsskafferi.

Är du däremot nyfiken på varför en TV- och radiojournalist låter grannen med grävmaskinen skala av växtligheten på 350 kvadratmeter av trädgården, för att starta en odling, så är det rätt bok.

Sara tar oss med in i en väldigt personlig berättelse, om hur hon hittade huset Skillnaden, som skulle bli trädgården Skillnaden, och hur det har förändrat hennes och familjens liv.
Hon berättar om hur trädgården gjordes till ett projekt, en utmaning, att försöka odla så mycket grönsaker att familjen skulle bli självförsörjande på grönt under minst 6 månader. Hon talar också om hur det är att odla med barn, mitt i den mest hektiska perioden i livet, när det berömda "livspusslet"är en utmaning för varje familj.

Är du sugen på att starta en egen köksträdgård kommer du att lära mycket, om hur du kan så och odla på så många olika sätt, att inget är rätt eller fel utan beroende på just din plats och dina förutsättningar. Boken är full med bra såtips, odlingsmetoder och recept åtföljda av inspirerande bilder av Maria Fors Östberg. Den ger just den där kicken som man kan behöva när man undrar hur i hela friden man skall kunna lära sig allt.

Du behöver inte kunna allt för att odla, du behöver bara börja!






Det är aldrig för sent att lära.

$
0
0

Ni som följt mig ett tag vet att jag älskar att dra upp plantor, att förodla.
Jag har turen att ha plats, både inomhus där det är varmt, och sen halvt utomhus i ett isolerat växthus där det är svalt. Bra förodlingsplatser alltså.
Men ibland funderar jag på hur stor skillnad det egentligen gör, att jag startar plantorna när jag gör.

Så nu tänkte jag kolla det.

Idag sådde jag en sorts grönkål, Kapral, och en kinesisk huvudkål, Li Sun Sweet.
Jag sådde tre krukor av var sort och sen placerade jag ut dem.
De första får stå inomhus och gro varmt innan de flyttas ut svalt till vinterträdgården.







Nästa två krukor fick komma direkt ut i vinterträdgården och kommer att gro svalt, lite senare än de inomhus förmodligen, men de kanske blir lite knubbigare.




Sist har jag två krukor som får komma direkt ut i plastlåda, En slags vintersådd alltså.
Skulle försöket vara komplett skulle jag ju ha sått direkt i bädd också, men se det är ingen idé, här finns sniglar.

Nu tänker jag följa dem, ett foto i veckan kanske, och se hur de utvecklas och om det kommer att göra stor skillnad i tillväxt och senare skördetid.

Om nån vecka gör jag motsvarande med sallat.

Jag vill ju ha tidiga plantor, men hur stor skillnad gör det egentligen?

Jag gissar att det kommer skilja minst tre veckor till motsvarande skördestorlek.



Vi får se!




Sorgmyggor!

$
0
0
Japp, nu har jag frångått mina vanor och bredsått lök i en vanlig kruka.
Jag tyckte det var onödigt att fylla ett helt brätt bara för lite sallats- och purjolök, så det blev några krukor istället.
Och vad händer, jo löken börjar minsann vissna. Sorgmyggor.

Så nu har jag inhandlat nematoder och behandlat den lök som fortfarande ser bra ut, och de angripna krukorna åkte ut i frosten. Nya purjofröer är inköpta och jag har sått dem i brätt.
Jag kom nämligen att tänka på att jag nästan aldrig har problem med sorgmyggor i brätten. Kanske beror det på att pluggen är som var sin liten kruka, larverna kan inte så lätt krypa vidare till nästa planta (fast flyga kan de ju senare). Sen är den modellen av plugg jag använder breda upptill och smala nertill, dvs de har liten anläggningsyta mot underbevattningsduken och blir inte så fuktiga och de torkar snabbare upp än en vanlig kruka.

Slutsats: Man skall göra som man brukar.
Och ALDRIG använda såjord som stått sen förra säsongen. Det var misstag nummer två.



 Nu hoppas jag att jag hunnit hindra spridningen.
Jag skulle också köpa de gula klisterskivorna, insektsfångarna, men de fanns minsann inte i affären. Nån som vet var jag köper dem numera?

Hoppas ni lyckas bättre!

Anette

Hur stor skillnad gör förkultiveringen?

$
0
0
I mitt lilla försök med tre olika såplatser för kål har det nu gått en vecka.
I går fotade jag krukorna, och nu ser det ut så här:












Första bilden, krukorna står inne under lysrör, varmt. Sådderna kom upp snabbt och har blivit lite långbenta. Lite för varmt.

Andra bilden, krukorna står i vinterträdgården under HPS-lampor, svalt nattetid, varmt under dagen. Allt har inte grott, men det som grott är knubbigt och fint.

Tredje bilden, krukorna står utomhus i en plastback, kallt och i sol när den råkar visa sig. Ingen groning ännu.

Jag fortsätter att följa och publicerar i samma inlägg allt eftersom. Det skall bli kul att se hur stor skillnaden är vid utplanteringsdags i maj.

God odling!
Anette

Första inlägget finns här: http://daylily-potager.blogspot.se/2016/03/det-ar-aldrig-for-sent-att-lara.html

Plugg och pod

$
0
0
Den här tiden på året gillar jag!

Visserligen är det förfärligt mycket att göra, allt skall sås, skolas, gödslas, grävas, fixas, men just skolningen är en av mina favoritsysslor.
Jag bullar upp med jordsäckar, krukor och brätt, och sen låter jag automatiken ta över mina rörelser. Tankarna kan vandra alldeles fritt, mellan att ta in växthusvärmen och solen i nacken, tranornas trumpetande och nyväckta humlors surr.
Radion är ett bra sällskap också, favoriten är P1, men efter ett tag har man (ärligt talat) hört repriserna lite för många gånger.
I år har jag nytt sällskap i skolningen. Jag har en ny mobil, med lite bättre teknik än de tidigare. Kan erkänna att jag alltid stått sist i familjens mobilkedja, dvs modellerna brukar vara minst 5 år gamla när de kommer i min ägo. Men så i somras köpte jag min första egna (var jag sist eller?) mobil. Inget arv!
Med mobilen kan jag nu lyssna på podar. Och vilken perfekt kombination, att få sällskap av det ena odlarproffset efter det andra under tiden man arbetar.
Hittills har jag skolat lök med Anders Stålhand, krukat vinbär med Elisabeth Svalin-Gunnarsson, skolat rotselleri med Lena Israelsson och Karin Berglund.
Ett öra till poden och ett öra till tranorna.
Livet är bra!

Odlarna, en podcast av Olof Söderén och Anna Rökaeus.





Spara på jordpåsarna, använd hästgödsel!

$
0
0
Nu är det många som bygger nya odlingar, i pallkragar och på friland, i krukor och växthus.
Ifjol anlade vi också en lite mindre odling, med fyra dubbla pallkragar. Den är förresten med i Trädgårdslandet, Nelsons tidning, om ni är nyfikna.

Så här gjorde vi för att lägga ner minsta möjliga arbete och spara på jord mm.

Först rullade vi ut en markduk på gräsmattan. Ju bättre kvalitet desto längre håller den förstås. Det här var en bit vi hade över efter att vi anlagt gångar i trädgården.
Markduken skar jag sedan ett kryss i, vek upp duken mot kanterna på pallkragen och sköt fast den med vanlig häftpistol.
Kragarna är oljade med linolja invändigt och målade med svartpigmenterad tjära utvändigt.



Pallkragarna fick sedan ett lager tidningspapper i botten. Det hindrar gräset att växa upp genom jorden.


För att spara på jord fyllde vi sedan kragarna med komposterad hästgödsel. Det går även att använda färsk, men då kommer den att brinna så man får vänta lite med att plantera/så i den.
Gödseln vattnades sedan igenom ordentligt. Ovanpå gödseln hällde vi en vanlig påsjord, en till varje krage, mer gick det inte åt.
Runt kragarna, ovan markduken, täckte vi sedan med halm. Flis hade också fungerat bra. Grus hade krävt en kant runt om för att inte rinna ut i gräsmattan.
(Om ni undrar vad det är för grön kant, så är det en snigelbarriär som vi också testade). 


Senare på sommaren såg odlingen ut så här, fyra kvarter och en liten spalje för bönor och ärtor.
En dags arbete om man har allt material hemma.
Easy-peasy!

God odling!
Anette







Sprouting broccoli - hur gick det med övervintringen?

$
0
0
När man läser odlingsböcker och bloggar från England blir jag alltid så avundsjuk på det milda klimatet de har. De kan odla mer eller mindre året runt.
Visst kan det vara skönt med en paus också, som vi får mer av, men visst vore det kul att ha tillgång till färska grönsaker tidigt på säsongen.
Jag har ju odlat i varmbänk många år, så sallad och annat snabbvuxet har vi god tillgång på redan i mars. men i somras beslutade jag mig för att försöka övervintra en del andra växter, för att få tidig vårskörd. På friland är det ingen idé att försöka här, jag har för blött vintertid, men i kallväxthusen finns ju plats efter tomater och annat gjort sitt, så där fick det bli.

Sådderna gjordes på eftersommaren och sedan fick det stå i krukor tills växthusbäddarna var lediga.
Det som planterades var sk sprouting broccoli, kailaan, några olika cikorior, salladslök och rödbetor (för bladens skull), vintersallat och lite romansallat.  Lite vitlök fick ingå också, men den visste jag ju redan skulle klara sig bra.




Hur gick det då?

Jo cikoriorna klarade sig utmärkt och ger bladskörd sedan ett tag tillbaka. Jag har inte drivit dem mörkt utan vi äter dem som vanlig sallat. Rödbetorna växer också bra, och vi äter av de spädaste bladen bara. Vintersallaten funkade förstås bra, men annan sallat drabbades av mögel och fick rivas bort. Kailaan övervintrade någon enstaka planta, men de ser inte kul ut alls tyvärr.
Sprouting broccoli funkade däremot bra, och kraftigast är plantorna av Early White, även om de är små i jämförelse med en sommarodlad planta.
Nu kommer det fina små huvuden, och det skall bli väldigt kul att se hur länge de orkar ge skörd.

Jag har haft dem täckta med lite fiberväv de allra kallaste perioderna, inget mer.
Skåne zon 2, med temperaturer ner till minus 15, men bara enstaka nätter. Det har varit en ganska mild vinter, så jag vet inte hur det skulle funka under en längre period med kyla.

Men det lockar till fler försök i alla fall. I vinter blir det fler plantor av broccolin!

God odling
Anette



Försådd inne eller ute?

$
0
0
Ni som följer min blogg vet att jag just nu testar hur stor skillnad förodlingen gör på två olika kålsådder. Båda sorterna (en huvudkål och en grönkål) såddes den 7:e mars. De såddes i tre upplagor var, tre krukor, och sen placerades de ut på olika ställen.

Kålen som grodde inomhus och den som placerades direkt ute i vinterträdgården har hunnit ungefär lika långt. Det lilla försprång som inomhusplantan hade på växthusplantan har nu suddats ut.
De skolades strax efter efter varandra, vid 4-bladsstadiet, och har sedan vuxit  i vinterträdgården tillsammans. Nu i dagarna har de fått komma ut i mitt kanalplasthus (frostvakt nattetid och lampa mulna dagar).

De sådder som placerades ut i en plastlåda på utsidan har också grott, men växer mycket långsamt.

Här är en dagsfärsk bild. Jag har flyttat samman dem för en kort stund bara:

Det skall bli mycket spännande att se om försprånget håller i sig sedan när de alla möts ute på avhärning i kallbänken.

Fortsättning följer.

Jag skall ta med mig bilden till kursen i fröodling som jag håller på Råda i morgon.
Kanske ses vi?

Ha en fin helg! 

Anette

Artiklar om trädgården

$
0
0
Hej alla trädgårdsvänner!

Idag fick jag en förfrågan om jag ville ta emot en journalist/fotograf i min trädgård.
Det vill jag ju gärna, och kanske ni också.

Kom ihåg att ni alltid skall fråga hur avtalet mellan journalisten/fotografen och publicisten ser ut. Kommer bilder och text enbart att publiceras i en tidning? Kommer det att spridas på tidningens web? Kommer det att kunna säljas vidare till andra tidningar eller böcker utan ditt medgivande?
Standard i branschen har tidigare varit att ett sålt reportage ger tillstånd att använda text och bild i en publicering. Detta håller nu på att ändras. En hel artikel, eller enstaka bild, kommer kanske att vidarepubliceras i flera magasin, synas på flera webbsidor och eventuellt också säljas vidare till annat företag utan trädgårdsägarens vetskap.

Det är viktiga frågor för mig, som gärna vill ha kontroll över var min trädgård syns.
Sen kan man aldrig vara säker på att ens material inte stjäls från t ex blogg och vidarepubliceras, men där har jag ju upphovsrätt och kan själv avgöra om jag vill kräva rättning/ersättning. Fundera gärna igenom frågan innan. Det kan vara svårt att ta ställning, och lätt att glömma fråga, när ni väl får en journalistfråga.

Lite tankar så här på morgonen.




Åter till trädgården!

Nu längtar jorden efter sådd. Jorden har här "rett sig", dvs den har torkat upp tillräckligt för att kunna bearbetas lätt, krattas ut till en fin bädd och sås.
Passa på att så och sätta allt som är lite tåligare medan jordfuktigheten är hög, det underlättar groningen och minskar arbetet med vattning.

En annan metod, som jag ofta använder, är att göra i ordning såbädden och sedan täcka den med odlingsväv, utan att så. Då gror mycket av ogräset och jag kan rensa av bädden innan jag sår och täcker den igen. På så sätt minskar jag ogräsrensning bland det nysådda väldigt mycket. Särskilt bra är det där jag skall så t ex morötter, dill och annat smått.


Den svarta pösiga jorden är en underbar syn. Vilken skillnad från den stenhårda, gula lera vi började med. Här har jag kvittot på att den metod jag valt, dubbelgrävning, verkligen fungerar. Med den här fina jorden skulle jag kanske kunna övergå på täckodling, men alla sniglarna gör att jag tvekar. Vi får se.

Är du nyfiken på hur dubbelgrävning fungerar finns det en liten film här:



God odling!
Anette


Dagens sallad från varmbänken.

$
0
0
Nu njuter vi av de mest fantastiska bladblandningar från varmbänken.
Allt är så där stort, grönt och frodigt utan att ha tappat sin fräschör.

Vad kan man då odla i varmbänken på våren?

Vi börjar med de milda, lite vanligare bladen:
Här är tre sorter sallat, Lingua di Canarino, Red Salad Bowl och Ricciolina da Taglio. Tre plocksallater med god bladskörd. Bäst gillar jag den ekbladsliknande Linguan till vänster i bild.
Två andra sallater i min bänk, Barba dei Frati och Cressonnette marocaine (ej i bild) liknar Linguan så mycket att jag inte kan se skillnad med blotta ögat. Det skulle vara intressant att veta om de är släkt eller rent av namnvarianter på samma sort. Växer bra gör de alla tre och är milda och fina utan beska.
Bilderna är tagna i skenet av växthuslamporna, därav den gula tonen. 
Ni får använda fantasin för att få rätt färg.


Fler milda blad ni känner igen har vi här. Nedan syns vanlig Mizuna, en flikbladig asiatisk kålväxt som, liksom de olika spenatsorterna på de andra två bilderna, växer bäst på våren. Som ni ser på mittenbilden går spenat gärna upp i blom när dagarna blir längre och det påskyndas troligen av att jag har haft extrabelysning i växthuset.
Alla dessa är också helt milda i smaken och funkar bra som bas i en sallad.

Tre andra milda blad är mörkgrön Misome nedan till vänster, svartkålen i mitten (jo den funkar bra att äta rå när den är ung) och till höger strandkämpen, som är släkt med grobladet.
Alla har en egen smak, men utan att sticka ut för mycket.


Det sista milda bladet jag vill visa är en lite ovanligare salladsgröda, nämligen etiopisk kål, som också kallas Texcel Greens. Den växer snabbt och blir hög, man får plocka blad allt eftersom innan den går i blom.

Sen går vi över på de med lite sting i. Jag har ordnat dem efter hur jag upplever styrkan i dem.

Först vanlig ettårig rucola, salladsrucola. Den säljs inte lika ofta i affären som den fleråriga, och är betydligt mildare och ger större skörd.
I mitten är en bild på senapssarepta, kallas ofta mustard på engelska, och bredvid den en bladrädisa. Båda har sting, sareptan mer än rädisan.
Trea i serien är en bild på grekisk krasse. Den har en utpräglad krassesmak och jag tycker den är starkare än annan krasse jag smakat. Den var en nyhet i bänken i år så jag vet inte hur länge jag får blad på den. Blomstänglar har redan dykt upp.
Till höger syns årets värsting, wasabirucolan, med en tydlig eftersmak av wasabi. Den gick tyvärr snabbt i blom, men jag skall så nya omgångar och se hur den reagerar på dagsljuset. Troligen ger den ingen större bladskörd förrän vid höstsådd igen.       

För att komplettera de lite peppriga smakerna är det gott med lite beska blad också. Mest volym ger olika bladcikorior, här på bilden tre olika sorter med Spadona i mitten. Den är mest lättplockad eftersom den växer mer upprätt. 

Till sist har vi ljusgröna vackra mangolden Lucullus och en ljusgrön målla, båda med en snäll beska. En alldeles ny bekantskap för mig får avsluta bladkavalkaden, det är en algersallat, Fedia cornucopia. Bladen har en mild smak med lätt beska. Jag vet inte mycket om hur den skall odlas så det skall bli kul att följa den. Kan se att den kommer att blomma om inte alltför lång tid. Återstår att se om den gillar att höstodlas också.
        

Att gå en sakta vandring längs bänken och knipa ett par blad av var sort ger en perfekt blandning på salladen, lite olivolja och salt är allt som behövs till.



Många av dessa sorter är dagslängdskänsliga och det hade inte varit stor idé att så dem på friland på våren. De hade gått i blom nästan direkt. I varmbänken däremot hinner de ge en tillräcklig skörd innan.

Efter all denna bladskörd tar vi en bänkodlarpaus och äter av det som växer ute i kökslandet istället, sallat, cikoria och mangold. Lite sandsenap, den perenna rucolan, finns också alltid i det gamla kallväxthuset. Till eftersommaren är det sen dags att så ny omgång av blad till kallbänken, för att kunna fortsätta skörda färska blad länge, länge i höst.

Hur vi byggde bänken finna att läsa i andra inlägg taggade varmbänk!

God odling!
Anette



Öppet i plantskolan - chili, tomater, grönsaksplantor!

$
0
0
Nu i maj, innan marknaderna går igång, har jag öppet på Boäng för plantförsäljning!



Stort urval av ovanligare sorter av chili, tomater och köksträdgårdsväxter som palmkål, tiotalet olika sorter grönkål, olika löksorter, rotselleri, kinesisk bladselleri, sallat, gurka, vintersquash, pumpa och annat.
Välkommen att botanisera i sortimentet innan det blir utplockat.
Allt är odlat så kallt som möjligt, så plantorna är kompakta och tåliga.

Jag har öppet:
Lördagen den 7:e maj, 10-18
Söndagen den 15:e maj, 10-18
Söndagen den 22:e maj, 10-18
eller enligt överenskommelse, och sedan i mån av tillgång/plats i min monter på marknaderna.

Vårhelg hos Linders plantskola 21/5 10-16
Malmö Gardenshow 27-29/5

Välkomna!


Vägbeskrivning finns här, kör inte på GPS sista biten, då hamnar ni fel!





Malmö Garden Show!

$
0
0


Nu snart är det dags för min största utmaning på året.
Malmö Garden Show!

I år har jag mer växter än någonsin förut.
Kom och välj och vraka mellan 37 olika tomatsorter, 5 olika nakenfröpumpor eller tjugotalet olika chili och paprikor! Många andra sorters grönsaker förstås, tex rotselleri, spetskål, sallat, mangold, olika fantastiska franska sorters salladslök och kepalök.
Med i montern är också de otroliga wavepetuniorna, och i år är de violetta och blå.
För den som gör gröna drinkar finns det många olika bladkål och grönkålssorter. Vad sägs om Purple Peacock, en korsning mellan grönkål och broccoli!

Här är utställningens hemsida, med all information ni kan behöva:

Vi ses i Malmö i helgen!

Tipsa era bekanta.


Tillbaka igen, vad har vi gjort?

$
0
0
Hej på er!

Hoppas ni haft en fin sommar! Här har det varit full fart som vanligt. 

Malmö Gardenshow var slutpunkten på vårens plantuppdragning. TACK alla underbara människor som kom och handlade, pratade och hälsade.
Maken till värme har jag sällan varit med om. Gick omkring med en dyngblöt virkad hatt mest hela tiden, för att inte få totalt värmeöverslag.
Glad och trött körde vi hem alla tombackar på söndagen, och sen tog det en hel vecka innan det var folk av mig igen.

Köksträdgården växer på bra i år också. Vi har haft många trevliga besök av trädgårdsföreningar, trädgårdsresor och privata sällskap. Alltid lika kul att prata odling med andra intresserade.

Sista veckorna har maken och jag börjat ta tag i andra delar av trädgården, inte bara köksodlingen.
Det är alltid lika svårt att hinna med under våren, men nu så.
Om någon tror att jag sköter trädgården helt själv, så har den fel. Visserligen är det jag som sköter all odling, men allt annat arbete har jag hjälp med av min livskamrat sedan snart 40 år.
I sommar har han varit extra flitig, och bara för att jag ibland misströstar över hur mycket här är som inte hinns med, så gick jag en fotorunda idag.
För att påminna mig själv om att det faktiskt händer en hel del!

Först fick köksträdgården nya kanter, i ek med svart trätjära. Vi hoppas att de skall hålla vårt odlingsliv ut! Tack S!


Nästa projekt var ett samarbete, det är ju kul att göra nåt annat än att odla! Vi har fått mer och mer sniglar i trädgården, så ett stridsbeslut blev att skaffa ankor. Och då behövs ett ankhus med rastgård. Så här ser det ut idag!





Projekt tre var en välbehövlig uppfräschning av framsidan på huset. Har närt en fåfäng önskan att ha så där fina och frodiga stockrosor, men eftersom jag aldrig vattnar tillräckligt såg det alltid förfärligt risigt och rostigt ut. Nu har jag anpassat planteringen efter platsen och satt lavendel, perowskia, penstemon, kniphofia och andra torktåliga saker. Men den stora clematis montana som växer där får stå kvar med en rejäl frisering. Den är i alla fall vacker när den blommar! 



 Projekt fyra skötte S på egen hand, att förlänga naturstensmuren. Jag har inte någon större passion för att baxa sten :O  Däremot kan jag tänka mig att ta vid nu och planerna är en grus- och sandplantering a la Peter Korn. Skönt att det för en gångs skull erbjuds bra dränering på vår leråker! Men först måste de gamla schersminerna bort. 



Projekt fem var att röja upp läplanteringen vid infarten. Vi behöver alla parkeringsplatserna när vi har öppen trädgård. Inte särskilt vackert, men i alla fall plats för en bil till.



Till sist grävde vi fram och bytte ut den nerkörda stenkanten vid infarten, och nu har jag förnyat planteringen där. Två röda perukbuskar, två hortensior och en bottenplantering av borstnejlika. Inte någon väldesignad idé, utan mest ett hopplock av vad som råkade finnas. Plantering a la Kajsa Varg alltså.
Men hela kanten lämnade jag för att ge plats åt mina små julrosplantor. Har frösått den fina svarta från Ashworth och kan redan se framför mig en hel rad med stora fina plantor som kantar infarten. Ja ja, om några år så....




Så TACK till min livskamrat och trädgårdsvän. Utan dig hade inget av detta varit möjligt!

Nu skall vi umgås med släkt och vänner en vecka, gå på kurs hos Peter Korn och få mer idéer till trädgården. Efter ledigheten skall vi välkomna fem nya kompisar till Boäng, fem fina, gula, svenska ankor.  Längtar!





Gör din egen "pommeau", koncentrerad äppelsommar på flaska!

$
0
0
Vilket äppelår vi har haft!

Jag har haft fullt sjå att komma på hur jag skall använda skörden på bästa sätt. Förutom att göra äppelmust och senare också cider så har vi torkat äpplen, kokat äppelsmör, äppelmos, äppelsirap och givetvis sorterat undan mycket färsk frukt för att kunna äta under vintern. Mycket blir också till vinterhungriga fåglar.

Får man mer äppelmust än man orkar dricka, så kan man också göra pommeau!

Så här gör jag:
Den färskpressade musten hälls i en flaska (eller som här i 25-litersdunk). Jag fryser sedan behållaren. Det kan ta ett tag att genomfrysa en dunk. En flaska går över natten.
Ta ut flaskan/dunken och ställ den upp och ner (med öppen kork) över ett annat kärl. Helst inne i kylskåpet, så blir energislöseriet inte lika stort. Där tinar sedan innehållet sakta.
Först att lämna flaskan är då socker och arom, kvar blir mer eller mindre ren is. Jag brukar nöja mig när ca 30% av volymen har tinat upp. Resten kan man slänga eller tina och dricka som en tunnare must.




Den koncentrerade musten som jag får fram låter jag sedan klarna genom tillsatts av lite pektinnerbrytande enzym, pektolas. Det här är inte nödvändigt att göra, men låter man pektinet vara kvar blir resultatet en ganska grumlig och flockig pommeau. Alkohol får nämligen pektinet att klumpa sig. Enzym finns att köpa på ställen som säljer vinjäst, t ex Humlegården. (Varumärket jag använde hette Zymex) . När musten klarnat tappas den om så bottensatsen inte följer med.
Den klarnade musten blandas sedan med Calvados (eller kanske äppelbrännvin) till en fantastisk avec eller apetizer. Jag blandar 50/50 och får då en alkoholhalt på ca 20 %.
Denna ganska höga alkoholhalt gör att min "pommeau" (skyddat namn) blir mycket hållbar. Jag häller den bara på flaska och kan sedan ha den i matkällare eller i skafferi utan några problem alls.

Den koncentrerade ismusten kan också med fördel användas till att jäsa egen äppelglögg.

Under fliken Must och Cider kan du läsa mer och se bilder på hur jag tar tillvara äppelmust, recept på glögg finns också.

Hoppas du blev sugen på att testa egen pommaeu!




Äppelglögg

$
0
0


Nu är årets glögg tappad på flaska. Receptet är detsamma som jag brukar använda, så här kommer receptet i repris för den som skulle vilja prova själv.

Pressa äppelmust, eller köp färdig. Helst skall den vara färsk och opastöriserad, du får en renare äppelsmak då. Frys in musten.
Vi som pressar mycket must fryser in den i en 25-litersdunk, men en mindre mängd i petflaskor funkar ju också. När musten är helt frusen tar du fram den på upptining igen.
Ställ flaskan/dunken upp och ner i ett kärl och låt ca 30% tina upp.
Det första som tinar är socker, aromer, allt det godaste. Vill du kan du låta den tina en stund till, men då blir resultatet tunnare förstås.

Häll den upptinade musten på ett jäskärl och tillsätt vanlig vinjäst. Förslut med jäsrör.
Eftersom musten har hög sockerhalt tar jag en jäst som tål hög alkoholhalt, minst 15 %.
Låt musten stå i rumstemperatur och jäsa.
(Vill man ha en klarare färdig glögg kan man tillsätta lite pektinnedbrytande enzym (pectolase) och låta musten stå ett dygn samt tappa om den innan man tillsätter jästen). 

När jäsningen avtar tappar du om musten, sköljer flaskan ren från grums, häller tillbaka musten och tillsätter glöggkryddor. En vanlig påse från mataffären funkar bra, eller så gör du din egen blandning av kryddor.


Sätt på jäsröret och låt musten jäsa klart med kryddorna.
Eftersöta med sockerlag om det behövs. Äppelsyran kan vara för dominant när mycket av sockret jäst ut så det kan förbättra smaken att eftersöta. Jag använde 500-600 gram socker till 5 liter must.
Låt jäsningen stå tills den helt avstannat.

Sila av kryddorna, tappa på väl rengjorda flaskor.

Njut av din egen glögg.

Anette



Såkalendern igen :)

$
0
0
Hej!
Nu börjar det klia i fingrarna. Men jag håller mig från sådderna ett litet tag till.
December och januari är trädgårds-vilomånader för mig. Inga sådder, och minimalt med utearbete. Resten av året är desto intensivare, så det är underbart med en paus faktiskt. Det gör också att det är roligt att snart dra igång igen.
För att underlätta för mig själv har jag senaste åren skrivit in alla sådder i en Google-kalender. Det mesta är försådder i plugg, men det går ju också bra att så det lite tåligare ute i bänk, men då blir utvecklingstiden lite längre.

Klicka på händelserna så står den mer om vad och hur jag sått.
Eftersom jag bor i Skåne, zon 2, kan kalendern funka för de som odlar i motsvarande zoner upp till Mälardalen. Norr om det, och i kallare zon får ni fördröja sådderna en till två veckor, min gissning.
Kommentera gärna, det är kul att se hur våren utvecklas i vårt avlånga land.

Här är kalendern, hoppas den syns ok för allla?

Odla lök från frö!

$
0
0
Nu vill jag slå ett slag för frösådd lök!

Går du till plantshopen och köper sättlök finns det sällan mer än 3 sorter att välja på, en gul, en röd och kanske silverlök. Tittar du i en välsorterad frökatalog finns det många många fler.
Min favoritlök, av de vanliga matlökarna, är en rosatonad sort som heter Keravel.
Den finns alltid med i odlingen, vart år (från franska fröfirman Baumaux, som tyvärr slutat leverera till Sverige, men jag har skaffat en bulvan) ;)




Många tror att det inte är möjligt att odla egen lök från frö, men det är det absolut.
Visserligen har den lång förkultiveringstid, så det gäller att starta tidigt. Lök styrs mycket av dagsljuset. När dagarna bli längre får den signal att börja forma sin lök, och avslutar då sin tillväxt av bladmassa. Har den inte blivit tillräckligt stor när dagarna blir långa runt midsommar blir det heller inte mycket till lök.
Detta gäller de löksorter som är lämpliga för vårt klimat, de för långa dagar. Det finns sorter som odlas bättre i sydliga klimat med korta dagar också, men de har jag ingen erfarenhet av.

Det finns många olika sätt, men här är min metod:
Jag sår kepalöken (vanlig rund lök) i mitten/slutet av februari.

Jag sår fröerna i såjord i pluggbrätt, 2-4 frö i var plugg.
Att det växer flera små lökplantor i vart plugg gör att de blir mindre känsliga för övervattning.
Sen får brättet stå varmt (rumstemperatur) och ljust för groning. Jag använder vanliga lysrör.

När alla, eller de flesta, fröerna grott ställer jag ut brättet i min vinterträdgård där jag odlar dem vidare i lite svalare temperatur, mellan 15-18 grader, (lite varmare riktigt soliga dagar).
I pluggen får de sedan växa så länge de har fin tillväxt. Jag väljer att göra så här för att spara plats och för att små lökplantor kan vara knepiga att skola om. Under tiden i plugg får plantorna svag näringsvattning. Jag ger samma dos till allt jag förkultiverar eftersom jag tillsätter näringen till bevattningsvattnet.




När de börjar se ut att vilja komma ur pluggen är det slutet av mars månad.
Då krukar jag in hela pluggen i en liten kruka 7x7 cm, utan att dela på plantorna. Nu använder jag mer näringsrik jord, en planteringsjord av bra kvalitet. Har jag plats så får lökarna stå kvar i vinterträdgården, men oftast är det kris med utrymme och då åker de ut i kallväxthuset eller i bänk.
Lök är könsliga för allt för låga temperaturer, det kan få dem att gå i blom i förtid senare under odlingen, så det är alltid lite nervöst att ställa ut dem tidigt. Men tydligen behöver de ha kommit upp i en viss storlek för att reagera med blomning, så hittills har det gått bra.






































När det sen är dags att sätta ut löken på friland, kanske i mitten på maj här nere i Skåne, så sätter jag lökarna utan att dela upp dem. De hamnar alltså ett par stycken tillsammans ute i landet. Det hämmar dem inte nämnvärt, de växer åt det håll det finns plats och puffar isär varandra. Lite mindre än om de vuxit en och en blir de, men på detta sätt får jag ut många fler lökar av min odling, och det går också mycket snabbare att sätta ut dem. Inte heller stör jag deras rötter vid utplanteringen.

Sen växer de på fint tills det är dags för skörd.
Häng gärna löken på tork och förvara den sedan i rumstemperatur. Vi har vår hängande i kökstaket, nära och bra i matlagningen.

Purjolök odlar jag på samma sätt, men den skillnaden att den sås två veckor tidigare och sätts ut en och en i landet. Jag vill de skall ha gott om plats att breda ut sina vackra blad också.
Salladslök sår jag också likadant, men sätter ut ännu tätare i landet. Blir det för tätt gallrar vi och äter.

Våga dig på lökodling från frö, det är mycket roligare, och du får dessutom friskare lökar då fröet inte löper samma risk att ha med sig sjukdomar heller.

Lycka till!






Såkalender

$
0
0
För att underlätta för mig själv har jag senaste åren skrivit in alla sådder i en Google-kalender. Det mesta är försådder i plugg, men det går ju också bra att så det lite tåligare ute i bänk, men då blir utvecklingstiden lite längre.

Klicka på händelserna så står den mer om vad och hur jag sått.
Eftersom jag bor i Skåne, zon 2, kan kalendern funka för de som odlar i motsvarande zoner upp till Mälardalen. Norr om det, och i kallare zon får ni fördröja sådderna en till två veckor, min gissning.
Kommentera gärna, det är kul att se hur våren utvecklas i vårt avlånga land.

Vill du lägga till denna kalender till den egen? Om du klickar på Google Kalender-länken längs ner till höger så får du upp ett val att lägga till.
Vill du ha aviseringar om när du skall så? Lägg till kalendern, klicka på kugghjulet uppe till höger på kalendern, välj Inställningar, Kalendrar-fliken, hitta Boängkalendern och redigera aviseringar för den.
Jag har valat att få ett mail dagen innan aktuell händelse.

Lycka till!


Skörd i varmbänken!

$
0
0
Nu skördar vi för fullt i varmbänken.
De första små bladen skördades redan i mitten på mars, men nu kan vi äta så mycket vi vill.
Även hönsen och kycklingarna är lyckliga över att få färskt grönt.

När bänken var nyplanterad hade vi besök av Gunnnel Carlson, som ville skriva en varmbänksartikel för TT. Kanske har du sett den i din lokala tidning, annars finns den här på GP:s websida.

http://www.gp.se/livsstil/bostad/odla-med-varmb%C3%A4nk-tips-och-knep-1.4208376

I bänken odlar jag många olika sorters bladgrönsaker som ger skörd snabbt. Särskilt bra är bänken till de asiatiska bladen, som gärna går i blom om man odlar dem på friland senare.

Längst fram i bild står röd helbladig och grön finflikig Mizuna, efter det Mibuna. Alla milda och fina i smaken.
Sen kommer den bredbladiga ettåriga senapskålen (som kallas rucola ofta). Den finns i ett par varianter, bland annat en sort från egypten. Alla med fint sting i.
Starkast är dock wasabirucolan. Tyvärr är den väldigt snabb med att blomma.

Mer internationella grönsaker finns det, tex vild indisk sallat och etiopisk kål, båda milda i smaken. Ny för i år är drivsallaten Gustavs sallat, det är den ljusgröna sorten i mitten av bilden.
På Mr Fothergills sida kan man läsa följande om sorten:





This tender melt-in-the-mouth butterhead type is a true Dutch heirloom variety from the southern isles, lovingly bred for delicious flavour and texture.

The story of ‘Gustav’s Salad’. Gustav was a local from one of the Southern Dutch isles who had developed his own strain of ‘melt-in-the-mouth’ butterhead lettuce. He used to ride his bicycle all over the village, a bucket filled with lettuce heads dangling from his handlebar, delivering them to numerous tables in the village. He let some of his lettuce mature to grow seed for the next year so that he could grow more of his own flavourful lettuce. Gustav continued growing lettuce known by the locals as ‘Sla van Pa’ (Pappy’s Salad) for more than 40 years!

Annat jag odlar i bänken är ärtskott, rädisor, salldslök och bladrädisa.

Tillsammans blir det en skön smakblandning på tallriken.

Till hösten kan man i princip kopiera hela upplägget och odla en ny omgång av alla dessa fina blad, då risken för att asiaterna går upp i blom är över.

Lycka till med odlingen, och glöm inte planera in en varmbänk till nästa säsong!
Viewing all 142 articles
Browse latest View live